Det kan vara svårt att veta vad som är viktigt att tänka på när man ska börja i Terapi. Här nedan och till vänster hittar du information om bland annat olika terapiformer, vad som är viktigt att tänka på, vad säger forskningen, etc...

Vad innebär psykoterapi?

Psykoterapi är en systematisk och målinriktad behandling som bygger på erkänd psykologisk teori och beprövad metod. Den bedrivs av legitimerade psykoterapeuter eller av terapeuter med basutbildning i psykoterapi under handledning. Behandlingen ska vara upplagd och planerad i förväg, med tydliga ramar och överenskommelser mellan patient och terapeut. Psykoterapi har en dokumenterad effekt vid en rad olika psykiatriska tillstånd som exempelvis depression, olika ångesttillstånd, psykoser och ätstörningar. Psykoterapi kan även vara till hjälp vid andra psykiska svårigheter som till exempel personliga kriser eller samlevnadsproblem.

Inriktningar

Det finns många olika inriktningar inom psykoterapin. Inriktningarna har delvis egna modeller för hur man förklarar och behandlar psykiska besvär. Gemensamt är att förklaringarna och erfarenheterna under terapin hjälper patienten att uppleva större mening med och kontroll över sitt liv. De inriktningar som har legitimation från Socialstyrelsen utgörs av:

• Barn-och ungdomspsykoterapi
• Familjeterapi/systemisk terapi
• Gruppterapi
• Kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Kognitiv psykoterapi (KPT)
• Psykoanalys
• Psykoanalytisk parpsykoterapi
• Hypnosterapi
• Psykodynamisk psykoterapi (PDT)

Inom flera av inriktningarna kan psykoterapin bedrivas individuellt, i grupp, familj eller för par.

Så går det till

Behandlingen består av regelbundna samtal med psykoterapeuten. Längden på behandlingen kan variera, allt från några veckor till flera år beroende på behov. Den vanligaste frekvensen är en gång per vecka, knappt en timme per tillfälle. De olika inriktningarna skiljer sig en del med avseende på synsätt, mål, arbetssätt och relationen mellan patient och terapeut. I vissa behandlingsformer kan det även ingå arbete ”på fältet” som till exempel att öva på nya förhållningssätt tillsammans med terapeuten eller som hemuppgift.

Vad är en legitimation?

Legitimerad psykoterapeut och legitimerad psykolog är skyddade titlar, därför har vi kontrollat uppgifterna kring terapeuternas legitimation/-er. Terapeuterna som har en legitimation i sin titel har vi verifierat utifrån uppgifter från Socialstyrelsen.

Mera information om legitimation för Psykoterapeuter och Psykologer.

Vem är vem?

Legitimerad psykoterapeut

En legitimerad psykoterapeut har genomgått av Socialstyrelsen godkänd utbildning till psykoterapeut. För att antas till denna utbildning ska man ha grundutbildning i ett människovårdande yrke t ex psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller präst. Dessutom krävs grundutbildning i psykoterapi (45 hp.), egen psykoterapi och därefter psykoterapeutiskt arbete under handledning i minst två år. Om dessa krav uppfylls, och den sökande både vid utbildningens början och under utbildningstiden bedöms som lämplig för yrket, tar den legitimationsgrundande utbildningen tre år på 50% med krav på terapeutiskt arbete med handledning under studieperioden.

Grundläggande psykoterapiutbildning

En person som genomgått grundutbildning i psykoterapi och som efter denna 45 hp. kurs har rätt att arbeta med samtalsterapier (NB! ej psykoterapi) med en handledare (legitimerad Psykoterapeut med avklarad handledarutbildning) som är behandlingsansvarig och den som är ytterst ansvarig om t.ex. man som patient vill anmäla till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Många av de som genomgått grundutbildningen arbetar i minst 2 år för att sen kunna fortsätta sin utbildning till Leg. Psykoterapeut.

Psykiatriker

En psykiatriker är en legitimerad läkare som sedan specialiserat sig inom psykiatri, vilket tar c:a fem år efter läkarlegitimationen. Psykiatrikern är specialist inom området psykiska sjukdomar och har rätt att skriva ut mediciner. Psykiatrikern har basutbildning i psykoterapi och kan efter två års psykoterapeutiskt arbete under handledning samt egen psykoterapi söka till den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen.

Legitimerad psykolog

En legitimerad psykolog har femårig högskoleutbildning plus ett års praktik (PTP). Psykologen arbetar inom många områden t ex inom arbetspsykologi, skolväsendet, rättsväsendet, omsorgsvården och den psykiatriska vården. Psykologen kan göra utredningar, genomföra tester och ge samtalsbehandling. Psykologen har basutbildning i psykoterapi och kan efter två års psykoterapeutiskt arbete under handledning samt egen psykoterapi söka till den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen.

Vad gör man om man har klagomål?

HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Nämnden består av nio ledamöter. Ordföranden är jurist med erfarenhet som domare och övriga ledamöter har erfarenhet från olika områden av hälso- och sjukvården.

Vem får göra anmälan till HSAN?

Den som är eller varit patient får göra anmälan till HSAN. Om patienten inte själv kan göra anmälan, får anmälan i stället göras av en närstående. Är patienten själv i stånd att göra anmälan godtas således inte anmälan av närstående. Till närstående räknas t.ex. make/maka, sambo, barn, föräldrar och syskon. Den som har rätt att göra anmälan kan också uppdra åt någon annan person att föra hans/hennes talan med stöd av fullmakt. Socialstyrelsen, Justitieombudsmannen och Justitiekanslern kan också göra anmälan till HSAN.

Hur ska anmälan se ut?

Anmälan skall vara skriftlig, egenhändigt undertecknad och i original.

Anmälan kan göras på blankett men är inget krav.

I anmälan skall anges vilken undersökning, vård eller behandling som avses, när och var den ägde rum, om möjligt vem som har begått fel och vad du anser har varit fel.

Den som anmälts måste av HSAN ha fått underrättelse om anmälan inom två år från det felet begicks. I annat fall har disciplinärt ansvar förfallit (preskriberats).

Din anmälan till HSAN är enligt huvudregeln offentlig, men den kan undantagsvis sekretessbeläggas. HSAN:s beslut är alltid offentliga. I övrigt råder vanlig hälso- och sjukvårdssekretess.

Vad händer med din anmälan

HSAN skickar som regel över din anmälan till den som blivit anmäld. Den anmälde får tillfälle att ge sin syn på saken. Du får därefter tillfälle att bemöta vad han eller hon sagt.

HSAN tar som regel in en kopia av din patientjournal. Du kan alltid återkalla din anmälan, t.ex. om du genom utredningen har fått tillfredställande förklaring till vad som hänt.

När ett ärende är färdigberett granskas det av medicinska experter, som är knutna till HSAN. Därefter prövar HSAN ärendet och fattar beslut. I vissa fall avgörs ärendet av ordföranden ensam efter granskning av medicinsk expert. Beslutet skickas till såväl anmälaren som den anmälde.

Beslutet kan överklagas av den som är missnöjd med utgången. Överklagande måste ske inom den tid som anges i beslutet (tre veckor efter delgivning). Kommer överklagandet in för sent prövas det inte.

HSAN kontaktuppgifter

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Box 3539 103 69 Stockholm Besöksadress: Teknologgatan 8 C, Stockholm Expeditionstid: 9-12, 13-15 Tel:08-786 99 00 Fax: 08-24 62 49 E-post: hsan@hsan.se