I Sverige har vi ett system för legitimering av psykoterapeuter, på samma sätt som för läkare, psykologer, sjukgymnaster etc. Det är socialstyrelsen som utfärdar dessa legitimationer. Dessutom granskas högskoleutbildningar i Sverige av Högskoleverket, de kan ge utbildningsanordnare rätt att utfärda terapeutexamen, som sedan ligger till grund för legitimationen.

I legitimationen nämns inte vilken inriktning psykoterapeuten har. Terapeuten skall berätta hur han arbetar och vilken metod han/hon använder. Som patient/klient bör man försäkra sig om att behandlaren har adekvat utbildning för den metod han använder.

Utbildningar till psykoterapeutexamen

I Sverige är utbildningen fram till psykoterapeutexamen uppdelad i två steg, dels en basutbildning (tidigare kallas steg-1) på 45 högskolepoäng, dels en psykoterapeututbildning på 90 poäng. Basutbildningen är öppen för personer med högskolebehörighet som arbetar i något människovårdande yrke. Psykologerna har motsvarande utbildning i sin examen, så basutbildningen riktar sig till andra yrkesgrupper som vill bli psykoterapeuter. Både basutbildningar och psykoterapeututbildningar ges traditionellt på halvfart, varför tiden för respektive utbildningar är 1,5 år och 3 år. Legitimerade Psykoterapeuter måste vara godkända och finnas registrerade hos Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens beskrivning

I enlighet med lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område krävs för legitimation som psykoterapeut avlagd psykoterapeutexamen. Psykoterapeutexamen är en yrkesexamen som utgör en påbyggnad på ett grundyrke. De flesta leg psykoterapeuter är leg psykologer, socionomer, leg läkare i nu nämnd ordning.

Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad i lag och får användas endast av legitimerad psykoterapeut. Vidare gäller att endast den som har legitimation som psykoterapeut är behörig att anställas som psykoterapeut inom en kommuns eller ett landstings hälso- och sjukvård. En legitimerad psykoterapeut skall alltid, i sin yrkesverksamhet, ange sin grundutbildning, dvs. sitt grundyrke.

Utbildningsgång

Den reguljära utbildningsgången fram till legitimation utgörs vanligtvis av följande moment: Ett människovårdande grundyrke, grundläggande psykoterapiutbildning, minst 2 års erfarenhet av psykoterapeutiska arbetsuppgifter under handledning, påbyggnadsutbildning som ger psykoterapeutexamen.

Grundyrke

Kraven ifråga om grundyrke kan variera något vid de olika utbildningsinstitutionerna. För närmare information bör man kontakta den institution som man planerar söka till.

Grundläggande psykoterapiutbildning

I psykologutbildningen enligt 1982 års studieordning och i specialistutbildning i psykiatri alternativt i barn- och ungdomspsykiatri enligt 1985 eller 1992 års studieordning ingår momentet grundläggande psykoterapiutbildning.

För övriga gäller den tidigare statliga steg-1-utbildningen eller därmed jämförbar utbildning, dvs. en sammanhållen utbildning med såväl teoretiskt som praktiskt innehåll. Till de praktiska momenten räknas patient/klientarbete under handledning samt egenterapi.

För närvarande finns ingen statlig myndighet eller annan instans som har ett övergripande ansvar för grundläggande psykoterapiutbildning vad gäller granskning och bedömning samt tillsyn. Det finns därför inte heller någon samlad förteckning över samtliga grundläggande psykoterapiutbildningar.

Grundläggande psykoterapiutbildning finns vid en del universitet. En del landsting och kommuner anordnar också sådan utbildning. Flertalet av grundläggande psykoterapi utbildningar sker dock i privat regi. De flesta privata påbyggnadsutbildningar som har rätt att utfärda psykoterapeutexamen har också grundläggande utbildning.

Arbetserfarenhet

Efter helt genomförd grundläggande psykoterapiutbildning ska man arbeta med psykoterapeutiska arbetsuppgifter under handledning av legitimerad psykoterapeut som helst även har handledarkompetens.

Behörighet för antagning till påbyggnadsutbildning

Varje utbildningsanordnare fastställer behörighetskraven till sin utbildning. För närmare information bör den aktuella utbildningsinstitutionen kontaktas. Generellt gäller ovan beskrivna villkor för antagning. Dessutom brukar intyg krävas från arbetsgivare att den sökande parallellt under utbildningstiden kan ha psykoterapeutiska arbetsuppgifter omfattande minst halvtid.

Påbyggnadsutbildning

För legitimation krävs genomförd påbyggnadsutbildning som ger psykoterapeutexamen. Sådan utbildning är 3-årig (på deltid, 60 högskolepoäng). Förutom den teoretiska utbildningen ingår patient/klientarbete under handledning samt ytterligare egen psykoterapi. Vid familjeterapiutbildning skall den egna terapin också omfatta familjekonstruktion. Terapin skall genomföras hos legitimerad psykoterapeut och bör inte ligga längre tillbaka i tiden än tio år.

Påbyggnadsutbildning som ger psykoterapeutexamen finns vid universiteten i Umeå, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Stockholm och vid Karolinska Institutet/Stockholms Läns Landstings Psykoterapiinstitut samt vid en del privata utbildningsinstitutioner.

Privata utbildningsanordnare kan söka examensrätt hos regeringen. Ansökningarna prövas av Högskoleverket men det är regeringen som på basis av Högskoleverkets utlåtande fattar beslut. Högskoleverkets rapport "Psykoterapeutexamen. Examensrättsprövning för tio enskilda utbildningsanordnare". (Högskoleverkets rapportserie 1999:9 R) rekommenderas den som vill ta del av tillvägagångssättet för sådan prövning.

Påbyggnadsutbildning med examensrätt finns inom följande inriktningar/metoder: psykoanalytisk/psykodynamisk individualpsykoterapi, kognitiv psykoterapi, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi, familjeterapi och gruppsykoterapi. Det är således endast dessa inriktningar/metoder som är legitimationsgrundande i Sverige.