Psykos

En psykos kan beskrivas som ett allvarligt psykiskt tillstånd då man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra.

De allra flesta av oss kan skilja på egna tankar och när andra talar till oss. Vi har en klar uppfattning om vår person och kan skilja den från andra.

En person med en psykotisk sjukdom vet också ofta tidvis vem och var hon är. Däremot blir gränsen mellan henne och omgivningen oklar. Hallucinationer och vanföreställningar gör att till exempel föremål eller händelser får en speciell, ofta symbolisk, betydelse eller innebörd som är verklig för den som är sjuk, men som andra inte förstår.

Hos en ung människa kan en psykos sätta spår för livet, speciellt om det går för lång tid mellan insjuknande och behandling.

Tidiga tecken

De flesta som drabbas av psykos för första gången är mellan 16 och 40 år, men sjukdomen kan förekomma under hela livet. Varje år drabbas 1 500- 2 000 personer i Sverige av en psykos. Av dem som insjuknar för första gången får ungefär hälften så småningom diagnosen schizofreni.

De första tecknen på en psykos kan vara att personen drar sig undan, blir alltmer isolerad och får svårt att arbeta eller studera.

En psykotisk person kan ofta sakna sjukdomsinsikt, det vill säga att hon inte själv upplever sig som sjuk. Det gör det svårt att acceptera och berätta för andra om sina upplevelser, som kan vara mycket skrämmande.
Stor belastning

Orsak

Det finns ingen enkel förklaring till en psykos. Det ligger många faktorer bakom. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos. Oftast sker ett samspel mellan arv och miljö.

Alla kan i princip få en enstaka psykos. Det kan ske om belastningen blir tillräckligt stor, till exempel vid för lite sömn i kombination med någon annan belastning, vid livskriser eller som en följd av alkohol- och narkotikamissbruk.

Symtom

Man brukar tala om två sorters symtom vid psykos, positiva och negativa symtom:

Positiva symtom

De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld:

Hallucinationer

Det finns olika typer av hallucinationer som berör olika sinnen, det vill säga hörseln, synen, smaken och känseln.

• Hörselhallucinationer är vanligast och innebär att man till exempel hör röster, knäppningar, brusande ljud och musik. Rösterna, som kan vara en eller flera, kan kännas som om de kommer från antingen huvudet eller omgivningen. I båda fallen är rösterna verkliga för den som är sjuk och helt skilda från henne själv. Rösterna är ofta uppmanande eller kommenterande.

En person som har hörselhallucinationer kan periodvis vara helt uppslukad av sitt inre liv, vilket gör det svårt för andra att få kontakt.

Vanföreställningar

• Vanföreställningar är ett annat exempel på positiva symtom. Det finns olika typer av vanföreställningar. Alla är mer eller mindre förståeliga för den närmaste omgivningen.

Det kan till exempel handla om att ens egna tankar och känslor är styrda av personer utifrån. Det kan handla om känslan av att vara övervakad, förföljd, lurad och trakasserad. En psykotisk person kan uppfyllas av en känsla av att vara utvald, men hon kan lika gärna känna sig värdelös eller syndig.

En psykotisk person kan uppleva att hon har fått en radiomottagare monterad i hjärnan vars meddelande styr hennes tankar och upplevelser. Vanligt är också att normala saker, till exempel ett föremål, tolkas som att det har en speciell betydelse. Då kan ett meddelande på tv-apparaten upplevas som kodat med ett budskap som är direkt riktat till den sjuke.

Negativa symtom

De negativa symtomen innebär det motsatta, nämligen en förlust av sociala och intellektuella egenskaper som fanns före psykosen. Det tar sig uttryck i att personen isolerar sig alltmer och tappar intresset för omgivningen.

• Exempel på negativa symtom är: apati, självförsjunkenhet, obeslutsamhet, glädjelöshet, koncentrationssvårigheter och brist på intresse och engagemang.