Bulimia nervosa (Bulimi)

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa. Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar kvinnor i åldern 15-25 år, men som i sällsynta fall kan drabba unga män.

Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder då man känner en stark längtan efter mat och godis. Detta sker samtidigt som man försöker gå ner i vikt. Det blir en stark konflikt mellan längtan efter mat och viljan att gå ner i vikt.

För att klara av den här konflikten framkallar man kräkningar eller använder kanske laxermedel efter hetsätningen. Ofta genomför man bantningskurer, fastar och motionerar överdrivet. Hetsätningsperioder följs ofta av starka skamkänslor. För den som har bulimia nervosa hänger självförtroendet tätt samman med kroppsform och vikt. Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av de som haft anorexia nervosa får sedan bulimia nervosa. Tillstånden kan också överlappa varandra. Ofta börjar problemen i tonåren med att man blir mer och mer intresserad av sin vikt, vilket leder till upprepade bantningsförsök. Efter en tid tappar man kontrollen över situationen och att äta framkallar stark ångest. Det finns troligtvis flera orsaker till sjukdomen: psykologiska och biologiska faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan också påverka synen på vår egen kropp. Det finns studier som visar att störningar i familjens relationer kan vara en av faktorerna. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa bulimia nervosa.

Bulimia nervosa kan ge omfattande medicinska komplikationer. Det finns risk för bestående skador efter hetsätning i kombination med laxermedel och/eller vätskedrivande medel. Bulimia nervosa kan också ge upphov till frätskador på tänderna efter upprepade kräkningar och obalans i kroppens saltnivåer.

Symtom

Den som har bulimia nervosa är ofta normalviktig eller lätt till måttligt över- eller underviktig. Det är därför svårt för omgivningen att upptäcka sjukdomen. Den som har bulimia nervosa:

• Svälter ofta en stor del av dagen för att sedan inleda en hetsätningsattack som inte hävs förrän man är helt proppfull med mat. Det stora matintaget kompenseras med exempelvis framkallande av kräkningar
• Blir ofta nedstämd och deprimerad efter perioder med hetsätning
• Isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra
• Är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar gärna i handfatet så att kräkningarna inte hörs
• Ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet för att förbruka kalorierna
• Är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
• Känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra även om den egna vikten är långt under andras med samma längd och samma ålder
• Uppfattar ingen annan som överviktig
• Kan få hormonella störningar
• Får ont i magen och blir förstoppad
• Går inte nödvändigtvis ner i vikt
• Kan få frätskador på tänderna efter kräkningar.

Förebyggande

För unga

• Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut är det viktigt att prata med någon om hur du känner det innan det blir ett problem.
• När du är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att känna sig undrande och kanske ovan med det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras behöver inte betyda att du är överviktig. Det är viktigt att prata, gärna med dina föräldrar eller någon annan vuxen om hur du känner det.
• Om du är överviktig bör du få hjälp med att lägga om dina motions- och matvanor, men det ska du inte göra själv utan att tala med någon vuxen. För föräldrar

Anhöriga

Som förälder har du alltid ett ansvar för dina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på sin oro och känslor kan vara en metod att förebygga problem.