Barn och ungdomar som är så överaktiva, impulsiva och ouppmärksamma att de får problem hemma och i skolan kan få diagnosen ADHD eller Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. Det finns olika symtom för ADHD. Kontakta skolhälsovården eller din vårdcentral om du misstänker att ditt barn har ADHD.

Cirka två till fem procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Tillståndet är vanligare bland pojkar än bland flickor och kvarstår hos somliga i vuxen ålder. Orsakerna till ADHD är bara delvis kända. Det finns studier som visar att flera faktorer kan öka risken för barnet att drabbas. Forskare inom området är överens om att både arv och miljöfaktorer har betydelse för hur problemen kommer till uttryck. I Sverige användes tidigare ibland begreppet DAMP. Förenklat kan man säga att DAMP påminner om ADHD men i DAMP-begreppet ingår också motoriska problem.

Man brukar skilja på tre undergrupper av ADHD. Om alla tre typerna av svårigheter finns (hyperaktivitet/ ouppmärksamhet/ impulsivitet) kallas det för ”Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning i kombination”.

Om svårigheterna består huvudsakligen av uppmärksamhetsproblem säger man ”Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, huvudsakligen bristande uppmärksamhet”. Om överaktiviteten och impulsiviteten är det mest framträdande kallar det för ”Hyperaktivitets-syndrom med uppmärksamhetsstörning, huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet”.

Symtom

Symtom på ouppmärksamhet är till exempel att göra slarvfel, att inte lyssna på direkt tilltal, att ha svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter, att tappa bort leksaker, läxmaterial, pennor et cetera och att vara lättdistraherad och glömsk.

Symtom på hyperaktivitet-impulsivitet är till exempel att ha svårt att sitta still, att ha svårt att hålla händerna och fötterna stilla, att verka ”gå på högvarv”, att klättra och klänga så att andra stressas, att ha svårt att vänta på sin tur, att fråga i tid och otid och att avbryta andra när de pratar. Barn med ADHD är känsliga för stress och kan ha så kallade perceptionsstörningar. Det gör att de får svårt i skolan med sådana uppgifter som kräver snabbhet. Perceptionsstörningar gör att de kan få svårt att snabbt uppfatta information och förstå budskapet i det som läraren vill förmedla. De kan ha svårt med arbetsminnet och behöver mer tid på sig för att lära sig det som andra lär sig snabbt. Svårigheterna att på egen hand organisera sitt skolarbete gör att barnet behöver mer praktisk lärarhjälp än barn i allmänhet. Genom sina svårigheter och symtom riskerar barnet lätt att inte snabbt kunna bearbeta sinnesintryck, faktiska händelser och känslor. Det gör att de lätt upplever misslyckanden och får dåligt självförtroende. I sin tur leder det ofta till att barnet blir än mer impulsivt och distanslöst i kontakten med andra och riskerar att hamna utanför kamratkretsen och få andra psykiska problem.

Behandling

Barnen behöver en väl strukturerad vardag som är tydlig, förutsägbar och åskådlig. Den behandling som visat sig fungera bäst för barnen med svåra symtom är att man kombinerar skolinsatser och psykosocialt stöd med medicin. Det psykosociala stödet innebär föräldrautbildning men även insatser direkt till barnet i form av träning att klara av sociala situationer och övning i problemlösning. Skolinsatserna innebär att inlärningssituationen, klassrummets organisation och skolans allmänna krav anpassas till det som barnet klarar av.

Läkemedel

Medicineringen består av behandling med centralstimulerande medel i mycket låga doser och som sköts av specialister.

Alternativ till läkemedel

Under senare år har kunskapen kring alternativa, och/eller komplementära, behandlingar för problemen som AD/HD orsakar vuxit mycket fort. I vissa fall kan exempelvis många av symptomen mindras påtagligt genom olika förändringar av kosten. Ett populärt kosttillskott som har vissat viss effekt är Omega-3. Mera omfattande dieter utgörs av Feingold dieten och Oligoantigenic. Millichap och Yee sammanställde den aktuella forskningen kring kost och AD/HD i en meta-studie 2011.