Allmän info

Förekomst

Omkring var tionde person i Sverige besväras ofta eller alltid av tinnitus, men de flesta har inte svåra besvär. Hörselskador är mycket vanliga hos de som har tinnitus. Om man har kroppsliga eller psykiska problem löper man större risk att lida av sin tinnitus.

Kan man förebygga tinnitus?

Det går att förebygga tinnitus genom att inte utsätta öronen för alltför höga ljud. Man bör använda hörselkåpor om man använder högljudda maskiner och skydda öronen med öronproppar, så kallade musikproppar, när man går på konserter eller andra tillställningar där ljudet är högt. Om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt bör man skydda öronen. Lockkänsla i öronen och öronsus är tecken på att man utsatts för ljud som varit för starkt.

Många orsaker till tinnitus

Det finns olika förklaringar till varför man får tinnitus. I sällsynta fall kan tillfällig tinnitus bero på att man använder för mycket läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, exempelvis Magnecyl och Treo, men då försvinner ljudet när läkemedlet går ur kroppen. De vanligaste orsakerna till tinnitus är bullerskador och hörselnedsättning på grund av att man har blivit äldre.

Det finns flera teorier kring varför tinnitus uppstår när man får en hörselskada. En förklaring till tinnitus kan vara att innerörats skadade sinnesceller aktiverar sig själva, utan att de påverkas av ljud utifrån. En annan förklaring kan vara att sinnescellernas känslighet för vätskevågor i innerörat har ökat. Ytterligare en förklaring kan vara att skador på nervfibrernas isolerande höljen gör att överföringen av impulser leds till andra nervfibrer. Det orsakar att felaktiga signaler skickas till hörselcentrum i hjärnan.

Tinnitus liknar långvarig smärta

Tinnitus jämförs ibland med långvarig smärta. Vid långvarig smärta kan man ha ont trots att den skada som orsakade smärtan i början har läkt. Smärtsignalerna kan ha gjort ett ”smärtavtryck” i nervsystemet, och tar de ”upptrampade” vägarna så att man känner smärta som förr, trots att skadan egentligen har läkt.

På liknande sätt skulle det kunna vara så att en hörselskada gör ett avtryck i ”hörselminnet” när det bildas nya kontakter och nätverk mellan nerver. En del nerver gör att man upplever tinnitus och andra att man inte gör det. Det kan också vara förklaringen till de skillnader som finns mellan hur olika personer upplever tinnitus.

Olika typer av tinnitus

Tinnitus brukar indelas i sådan som man bara hör själv, så kallad subjektiv tinnitus, och sådan som även kan höras av andra, så kallad objektiv tinnitus. Den senare är mycket ovanlig.

En annan vanlig indelning är hörselrelaterad och kroppslig tinnitus. Den senare kallas även somatosensorisk tinnitus. Vid den första har man en hörselskada och vid den senare kan ljudet påverkas av till exempel spänning av nackmuskulaturen. Forskning har visat att det finns en koppling mellan dessa nervbanor i det centrala nervsystemet, och man har ofta båda typerna av tinnitus samtidigt.

Musiker får ofta tinnitus

Personer som arbetar med musik har tinnitus i högre utsträckning än andra. Bland musikstuderande och musiklärare kan så många som en fjärdedel ha problem med tinnitus. Ljudmedvetenheten är naturligtvis av stor betydelse för musiker och det kan göra att uppmärksamheten på tinnitus är högre bland dem.

De flesta som söker hjälp blir bättre

Personer som har kroppsliga eller psykiska problem löper större risk att lida av tinnitus. Men de flesta som söker hjälp blir bra eller bättre när de får behandling. Studier har visat att 75% av de som behandlas för sin tinnitus får en symtomreduktion.

Symtom

Personer som har tinnitus brukar beskriva karaktären på ljudet på många olika sätt. Ljudet kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande eller metalliskt. De allra flesta med tinnitus upplever en högfrekvent ton, men man kan också uppleva flera olika ljud. Många upplever att ljudet varierar i karaktär över dagen. Ljudstyrkan kan variera från ett svagt bakgrundsljud som bara hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som överröstar yttre ljudkällor.

Tinnitus kan sedan i sin tur leda till andra symtom och besvär. Personer som har tinnitus säger ofta att de har problem med

•irritationskänsla •störd nattsömn •störd koncentrationsförmåga.

Många som har tinnitus känner sig trötta och nedstämda. Det är vanligt med muskelspänningar och man tycker ofta att besvären försämrar livskvaliteten.

Läkarundersökning och hörseltest

När man söker vård brukar läkaren göra en allmän hälsobedömning, där genomgång av sjukdomshistoria och en kroppsundersökning ingår. Ett vanligt hörselprov, där enbart toner testas, kan visa att hörseln är som den ska vara trots att en del sinnesceller är skadade. Vanligtvis förlorar man sinnesceller under hela livet, men först i medelåldern kan en hörselnedsättning registreras.

Tinnitus kan inte mätas objektivt

Tinnitus kan inte mätas med objektiva mätmetoder. Därför måste den som har tinnitus själv beskriva sina problem. Lidandet av tinnitus mäts ofta med frågeformulär, som bland annat kan ta upp:

•hur ofta man upplever tinnitus •hur påträngande tinnitus känns •hur tinnitus påverkar dagliga aktiviteter •hur man påverkas mentalt av tinnitus •hur tinnitus påverkar arbetskapaciteten •hur tinnitus påverkar den allmänna hälsan.

Hur man upplever tinnitus kan också beskrivas med så kallad ”psykoakustisk tinnitusanalys”. Då får man lyssna på olika ljud och bedöma om de liknar den tinnitus som man själv upplever. Det går också att mäta så kallad maskerbarhet, det vill säga hur tinnitus maskeras av yttre ljud.

Det går mycket lättare för dig om du känner till följande:

1. Alla signaler som når din hjärna registreras, bearbetas och åtgärdas. Detta gäller också tinnitusljudet.

2. När hjärnan arbetar, d v s bearbetar information, signaler, går det åt energi.

3. När vi är oroliga, ångestfyllda, deprimerade eller om vi äter vissa mediciner, så fungerar hjärnan sämre - överbelastning. Detsamma gäller givetvis också vid sömnproblem.

4. Vid överbelastning orkar inte hjärnan med att bearbeta och hantera nya signaler varför vi har lättare att bli fixerade vid tinnitusljudet.

5. När hjärnan inte längre orkar med att hantera, sortera bort tinnitusljudet blir vi än mer oroliga/ångestfyllda och upplevelsen av vår tinnitus ökar.

6. Detta kan sluta med att man blir så pass fixerad vid tinnitusljudet att man inte själv kan koppla bort det. Då har man hamnat i en ond spiral som inte verkar ha något slut.

Det har visat sig att denna negativa spiral går att vända. Då vi mår bra, är utvilade och avslappnade minskar upplevelsen av tinnitus. Det är därför viktigt att du vänder dig till sjukvården för professionell utredning och behandling. Det finns många patienter som hamnat fel och fått höra att tinnitus innebär ett livslångt lidande, Men det är viktigt att veta att de flesta som drabbas klarar av sin tinnitus på egen hand.

I en studie i början av 1950-talet visades att nästan samtliga (94%) som vistas i ett ljudisolerat rum börjar höra tinnitusliknande ljud redan efter endast 5 minuter! Detta innebär att vi under extrema förhållanden, i absolut tystnad, kan uppfatta tinnitus och ljud från den egna kroppen. Desto bättre förekommer inte dessa extrema förhållanden särskilt ofta. Det är således helt normalt att vi får höra hur vi själva låter när allt runt om kring oss är tyst.

Behandling

De flesta blir bättre De flesta som får tinnitus blir bättre efter en tid, men ibland får man svåra besvär som inte går över. Då behöver man behandling för att besvären ska minska.

Olika behandlingar

Tinnitus kan behandlas på många olika sätt. Det är ofta mer än en orsak som ligger bakom besvären och därför är det viktigt att man får en individuell bedömning.

Kroppsliga orsaker till tinnitus

Om man har kroppslig, så kallad somatosensorisk, tinnitus bör man få behandling och lindring av grundorsaken till tinnitusbesvären. Det kan handla om olika smärttillstånd som nackvärk, ryggvärk och annan ledvärk. Om man har kroppslig tinnitus kan man uppleva att tinnitus ändrar karaktär vid tryck mot nacken eller rörelse i käkleden. Ofta kan sjukgymnastik hjälpa. Till somatosensorisk tinnitus räknas även tinnitus som beror på käk- och bettproblem. Om man lider av tinnitus är det vanligt att man även har spänningar i käkledsmuskulaturen. Då bör man få behandling mot detta, till exempel med bettskenor. De kan man oftast skaffa genom sin vanliga tandläkare, men ibland behövs hjälp av specialisttandläkare. Besvären från käkledsregionen och tinnitus hänger ihop eftersom nervbanorna är sammankopplade på central nivå. Bettskenor kan man vanligen få genom sin vanliga tandläkare, men ibland behövs hjälp av specialisttandläkare.

Psykologisk Behandling

KBT

Om man får kognitiv beteendeterapi, KBT, är målet bland annat att lära sig metoder för att minska eller hantera besvären som tinnitus medför. Det kan till exempel vara sömnbesvär, koncentrationsproblem, anspänning, stress, irritation, trötthet och ljudkänslighet. I terapin lär man sig hitta sätt att förhålla sig till tinnitus för att göra det mindre störande i vardagen. Man kommer fortfarande att ha tinnitus även efter behandlingen, men de flesta störs inte lika mycket längre.

TRT

Vid TRT, som står för tinnitus retraining therapy, ingår ljudstimulering som en viktig del av behandlingen tillsammans med psykologiskt stöd för att underlätta tillvänjning.

Ibland kan man behöva behandla en depression, som förvärrar upplevelsen av tinnitus, innan man kan ta emot andra former av behandlingar mot tinnitus. Det finns däremot inget stöd för att ge sådan behandling mot tinnitus om inte man har en depression.

Upplägget av den behandling man får varierar mellan olika landsting. Det finns föreläsningar, behandlingar individuellt eller i grupp och även behandling via internet.

Medicinsk Behandling

Operation

Om man har en hörselnedsättning som beror på en sjukdom i mellanörat kan tinnitus ibland minska när hörseln förbättras efter en operation. I sådana fall är hörselförbättring målet med operationen. Operationer för att enbart minska tinnitus är ytterst ovanligt idag.

Var får man hjälp?

Om man har lindrig tinnitus, och inte lider så mycket av sjukdomen, brukar man i första hand få behandling på vårdcentralen. Ibland får man remiss till exempelvis öron-näsa-halsklinik, hörselvårdsavdelning, psykiatrisk klinik eller tandläkare med särskild kunskap om bettstörningar.

Allmänt om tinnitusbehandling

Inom många landsting finns speciellt omhändertagande av personer med tinnitus. Behandlingsstrategierna varierar och allt från medicinska, psykologiska till mer tekniska behandlingar används.

Viktigt med tidig vård. Om man söker för tinnitus hos en läkare på vårdcentralen bör man få en noggrann bedömning av hälsotillståndet. Läkaren behöver också få veta vilken livssituation man har. Det är viktigt att för att man ska kunna få rätt behandling.

Det finns studier som tyder på att tidigt insatt tinnitusbehandling, speciellt om behandlingen är individualiserad i sitt upplägg, gör att förloppet blir lindrigare och den negativa inverkan på livskvaliteten minskar. Tidigt i förloppet vid svår tinnitus kan man fortfarande göra en kraftansträning för att ta itu med problemen.

Alternativa behandlingsmetoder

Det finns personer som tar naturläkemedel, som exempelvis johannesört eller ginkgo biloba, för att pröva om dessa medel har effekt på tinnitus. Det finns också annan alternativ behandling, till exempel laserbehandling.

Det finns inga vetenskapliga bevis för att dessa behandlingar har någon effekt på tinnitus.

Intresseorganisationer

Hörselskadades Riksförbund kan ge råd och stöd om man själv eller anhörig har tinnitus.

Artister och musiker mot tinnitus AMMOT - artister och musiker mot tinnitus är en ideell förening som består av artister, musiker, discjockeys, ljudtekniker och andra som är intresserade av frågor om tinnitus och ljud. På webbplatsen finns fakta om tinnitus, ljud med mera.